fbpx
Menu

Entreprenörskap

Be different

/ , / , , , /

Idag bloggar jag på Gustaf Oscarsons site Nytt Företag, en grym resurs för den som startar företag.

unik, adj.

  • ensam i sitt slag
  • enastående

Fler och fler startar företag och allt fler gör det du gör. Teknikens under har givit fler tillgång till marknaden och möjligheter att vara med och konkurrera på den. I Sverige idag finns det ett sanslöst överflöd av webbyråer, ekonomikonsulter, livsstilscoacher och så vidare. Vissa må kanske inte hålla måttet, men det stora utbudet har gjort att det faktiskt finns många av dessa som verkligen är bra. Tyvärr är “bra”  inte mycket till konkurrensfördel när alla andra också är det.

“Försök inte fixa någonting som fungerar”, brukar man säga. De flesta vågar inte pröva något nytt om de inte direkt kan se hur detta skulle leda till förbättring. Jag tror inte att en förändring nödvändigtvis måste innebära en förbättring för att den skall vara värd att göras.

Det finns ett egenvärde i att vara annorlunda, i att vandra nya vägar och lösa problem på nya sätt. Trots att du egentligen kanske inte har förbättrat kvalitén på din produkt, lyckats sänka ditt pris eller skapat någon annan objektiv förändring så kan det finnas ett värde enbart i det faktum att du gör någonting på ett annat sätt.

Vem som helst kan slåss om att vara billigast, snabbast eller bäst. Istället för att per automatik ge dig in i ekorrhjulet tillsammans med alla de andra i din bransch så är mitt förslag att du istället skall ställa dig frågan: “Hur kan jag vara annorlunda?”

Med Entreprenöriella Hälsningar,

Gustaf Josefsson

Äffärsidéer saknar värde!

/ , / , /

Hörde ni vad jag sa? Ska jag säga det igen?

Idéer är värdelösa!

Det här kommer ifrån killen som har skrivit “Idéer är min värld” i sin facebookpresentation och som varit med och slagit världsrekord i idéskapande. Jag har skrivit om det förr, men för all del, lyssna inte på mig. Lyssna på Christian Rudolf som häromdagen tog upp ämnet i sin blogg.

“En affärside saknar värde för att:

  1. Värdekedjor kan vara väldigt komplexa och det kan krävas mycket anpassning för att passa in. Din affärside säger inget om detta
  2. En affärside är oftast inte heller kunddriven. Den bygger ofta på vad man tror funkar. Det hindrar dig också att se marknaden för vad den är utan du ser den för vad du vill att den skall vara
  3. En affärside saknar värde för att det är bara genomförande som räknas. Vad är värdet av en affärside när det tar 10000 av ditt liv för att genomföra den?”

Varför spelar detta någon roll då? Om idéer nu är så värdelösa då kan ju jag och min fantastiska affärsidé jag precis kläckt gå och dra något gammalt över oss.

– Tvärt om! Tycker du att din idé är fantastisk och har du drivet och viljan att genomföra den så är det precis det du skall göra! Om du verkligen brinner för din idé så har du alla förutsättningar för att göra den till verklighet. Se också till att dela med dig av din idé (på Idépedia till exempel). Genom att arbeta med idéer tillsammans med andra så utvecklar du inte bara din idé, utan framför allt din förmåga att komma på, arbeta med och utveckla nya idéer. En idé instängd i en skokartong kan, precis som ett frö, aldrig gro.

Om du däremot sitter hemma på kammaren och känner att du kanske inte har nån idé, du vet inte så mycket om det här med Twitter, iPhoneapplikationer och modebloggar: Vänd blicken inåt och försök se vad du är bra på. Gå sen ut, titta på världen runtom dig, inspireras av andra och fråga verkliga människor hur du kan hjälpa dem i sina liv, i sina arbeten genom att göra vad just du är bra på.

Eller som min vän, entreprenörsgurun Klas Brynte nån gång sa till mig:

“Find out what you love doing, then find someone to pay for you to do it”

Det är det som är värt nåt.

Med Ständigt Lika Entreprenöriella Hälsningar (MSLEH?)

/ Gustaf

Entreprenöriella sexsymboler

/ , / , , , /

Två dagar av Entreprenörjaktsjobb i Stockholm. Möte med Emma, projektledare i för Entreprenörsjakten Stockholm, ett par möten med potentiella partners och allmänt nätverkande.

Sitter på Torsdag kväll och tar en öl med mina två vänner Jesper & Jesper och får höra talas om Goodmorning 2019 – Stockholm School of Entrepreneurships 10-års jubileum. 30 minuter senare har vi lyckats fixa VIP-inbjudan till mig och nu sitter jag här på Grand Hotell med 600 pers och kollar på Stefan Persson som snackar korta arbetsdagar och boktips.

Morgonsessionen innehöll inspirerande tal av Kjell A Nordström, som predikade storföretagens död, kallade landsbygden för “ekonomsik skityta” och poängterade att Lehman Sisters troligtvis inte hade gått samma väg som bröderna. Den följande gubb-panelen fick twittertaggen #gm2019 att gå varm av feministiska protester när man drog sköna underbältetskämt om att man borde haft mer kvinnor på scen (dom kunde inte bara fixat det istället?).

När Maud Olofsson inte dök upp för sin debattpanel tog den gött kaxiga moderatorn Magnus Lindkvist hennes plats och talade i hennes ställe: “To help entrepreneurship we need to create more incentives and remove bureaucracy. I remember in 1948 when [insert some entrepreneur] was very successful…” Det var synd att man inte fick se dem båda på scenen samtidigt.

Ett par godbitar:

  1. Jonas Hombert föreslog att alla högstadieelever går obligatorisk entreprenörskapsutbildning. Briljant!
  2. Ted Valentin tyckte att man skulle ha som mål att aldrig skaffa ett jobb.
  3. Stefan Persson: “Det ska vara lite bråk, det ska vara lite motsrtånd. ut av det kommer ofta något ganska bra”
  4. Sara Öhrvall lyfte fram en undersökning som visar att många framgångsrika entreprenöriella team har likadana t-shirt.
  5. Magnus Lindkvist: “We have no idea how the world will look like in 2019 … I’ll see you in the future, when we are all cats”.

Hamnade i ett lunchsnack med Kjell och kom in på en intressant diskussion om entreprenöskap och sex-appeal. Kjell påpekade att den dag som entreprenörskap ökar attraktionen hos det motsatta könet så kommer varenda ungdom vilja starta företag när de växer. Oavsett vilken krog Zlatan dundrar in på så får han bästa bordet och all uppmärksamhet av brudarna. Jag vet inte säkert, men jag tror inte att jämnåriga entreprenörer som Andreas Ehn eller Ted Valentin (eller äldre som Niklas Zennström för den delen), blir behandlade på samma sätt.

När det kommer till sex så är fortfarande fotboll > entreprenörskap.

Draknästet, the Apprentice och Entreprenörsjakten har börjat arbetet, men vi måste alla hjälpas åt för att skapa fler entreprenöriella sexsymboler!

Här är mitt bidrag:

4852_218737630579_545185579_7414576_3319078_n

Med entreprenöriellt sexiga hälsningar,

Gustaf

Ps. Credd till Björn Falkevik som fixade internet till oss fattiga bloggare. Liten miss av SSES att inte fixa wifi?

Entreprenöriellt snöbollskrig

/ , / , , /

Jag tänkte ägna detta inlägget till att spinna vidare på min teori om Entreprenörskapsdamp. Jag tror att det simultana är något karaktäristiskt för det unga entreprenörskapet. Många driftiga människor i min närhet håller gärna på med flera affärsidéer på en gång, ofta i vitt spridda brancher. Therese Albrechtsson har arbetat med självförsvarsspray, interaktiva smycken och modeaccessoarer. Ted Valentin använder uttrycket “minipreneurship” för att beskriva sitt livsstilsföretagande, med sajter som Cafékartan och Blogipedia. Själv driver jag Entreprenörsjakten, utvecklar Facebookspel och letar just nu leverantörer för att producera leksaker i Kina. Politiker har fortfarande inte fattat hur det unga företagandet fungerar och Skatteverket slår bakut när dom inte lyckas del in oss i korrekta fack och stämpla SNI-koder i pannan på oss.

Ett strålande exempel på detta simultana företagande är Navid Modiri och hans “365 Saker“. Under sitt paraply har Navid lyckats starta ett helt ekosystem av både ideella och kommersiella projekt. Vad jag beundrar är hans styrka att våga kliva tillbaka och lita på andra människors egna förmågor. Navid tar rollen som spindel i ett entreprenöriellt nät och tänder gnistor hos unga i hela landet.

Mycket händer just nu och jag har under det senaste året bara upptäckt hur “coolt” det blivit med entreprenörskap. Den entreprenöriella snöbollen är verkligen i rullning. Vad Navid har gjort är att ta det ett steg till: Han har startat ett entreprenöriellt snöbollskrig!

Vi tänker också vara med. På Måndag släpper de fösta städerna som kommer att stå som värd för Entreprenörsjakten! I vintern tänker vi se till att lokalpolitiker och näringslivsgubbar i hela landet får sin dos av snöbollar i ansiktet.

MEH
/ Gustaf

Är entreprenörskap ett mål i sig?

/ , / , /

Jag brinner för entreprenörskap, inte bara för företagande, utan idéförverkligande generellt. Entreprenörskap kan vara ideellt eller kommersiellt, stort eller litet, inom en organisation eller som egen företagare. Att skapa något från inget är på något sätt magiskt. Det är det för skapandet jag lever.

Igår träffade jag en man jag hoppas skall bli min mentor. Efter att ha berättat om min själv, mina mångtaliga projekt och min "entreprenörskapsdamp" så ställde han mig frågan "Är entreprenörskap ett mål i sig?". Min spontana reaktion var given: Det är klart att entreprenörskapet är heligt! För det mesta tycker jag Johan Staël von Holsteins kolumner är lite väl sensationsjournalistiskt konfronterande, men han skrev något förbannat fint i sin sista metrokolumn: "Det vackraste som finns är kärlek, det näst vackraste är entreprenörskap." Det är något jag gärna skriver under på.

Men är entreprenörskapet målet? Har jag inte en liten kapitalist i mig som vill tjäna stålar? En lite filosoferande kom jag fram till att det kanske inte är så enkelt. Det är ju klart jag vill tjäna pengar. Jag vill ha ett stort, fett hem, en lägenhet i New York, London och ett litet hus på Rivieran. En dag vill jag börsintroducera ett av mina bolag och tjäna massor med miljarder som jag och mina vänner kan leka med.

Nu vill jag direkt adressera er som tror att "entreprenörer" bara är giriga, morallösa, barnätande anarkokapitalister, ni som tycker att Johan Staël von Holstein är djävulen själv (eller… ni kanske inte läser denna bloggen?): Dessa drömmar om framgång och pengar är något som jag tror varannan Svensson drömmer hemma i sina radhus. Det gör väl inte dom till giriga? Det är skillnad på att ha pengar som mål och pengar som drivkraft.

Jag skulle inte tro att mina vänner som just deltog i 24 Hour Business Camp (web, artikel svd) gjorde det för att dom var pengakåta. För oss är det självklart att entreprenörskapet är något man gör för att man älskar det och brinner för det. Det här med affärer och pengar är något som är en dela av skapandet, något som dessutom måste finnas för att vi ska kunna låtas göra allt det vi tycker är kul. Pengar är ett måste. Utan pengar kan du inte lägga tid på det du helt vill och du blir dessutom ganska ensam i dina projekt. Kapitalismen sätter vissa spelregler, men skapar i sig inga entreprenörssjälar.

Pengar är en förutsättning, entreprenörskap är en drivkraft. Pengar kan öppna dörrar och nya rutter, men entreprenörskapet är äventyrslustan som driver en att utforska dem. "Målet är ingenting, vägen är allt", skrev Robert Broberg. Entreprenörskap är min väg – entreprenörskap är mitt allt.

Vad tycker du?
Är entreprenörskap i sig ett mål för dig? (snyggt rim)

Med Entreprenöriella Hälsningar,

Gustaf

Ps. Credd till Christian Rudolf som spritt ordet om Entreprenörsjakten på sin grymma blogg "disruptive"". Han har dessutom en skön inställning till idéer (vs. människor).

Entreprenörskapsdamp

/ , / , , /

Jag hade ju tänkt skriva vidare på historien bakom Entreprenörsjakten, men det kommer i sinom tid. Just nu måste jag bara ta upp en grej jag funderat på de senaste dagarna. Jag skulle vilja mynta ett nytt uttryck, en personlighetsstörning som jag har diagnosticerat mig själv med: "Entreprenörskapsdamp".

Jag har så förbannat svårt att koncentrera mig på en sak. I skrivande stund försöker jag, förutom att driva Entreprenörsjakten, bland annat på med att: utveckla spel för rekryteringsföretag, starta en reklambyrå, skapa en social mediasajt för mode, starta ett t-shirtföretag, utveckla ett kortspel samt utforma ett nytt klubbkoncept med hemlagad musik på beställning. Alla är lika fantastiskt briljanta idéer (i mitt egna inbilska huvud), men jag ger ingen av dom den uppmärksamhet de förtjänar. Hela tiden poppar det bara upp nytt…

Häromdagen fick jag förmånen att besöka Axess Akuten (ja, dom särskriver det). Det är ju inte ett ställe som jag direkt hade hört gott om, men jag försökte ha ett öppet sinne. Jag blev positivt överraskad när jag upptäckte att dom hade en funktion för att ställa sig i kö via webben. Man betalar helt enkelt en bokningsavgift online, man får ett könummer och så messar dom när det är 30 minuter kvar tills man ska dit. Fiffigt! Jag betalade och fick beskedet att det var 306 minuter (5h6min) kvar att vänta. Inget problem med mig, om jag får vänta hemma. Efter 30 minuter kom ett mess som sa att jag skulle ta mig dit för att snart (30 min) var det min tur. Lite förvånad gav jag mig av och för att göra en lång historia kort träffade jag äntligen doktorn 4 timmar senare.

Tillbaka till entreprenörskapsdamp. Som den problemanalytiker jag är var jag ju tvungen att kläcka nöten. Samma kväll hade jag utformat ett nytt kösystem för akutmottagningar och spenderade hela natten, till klockan 5 på morgonen för att börja skriva på en affärsplan. Dagen därpå gick en hel arbetsdag till spillo för att jag inte kunde släppa mina entreprenörsanalytiska tankar och koncentrera mig på det jag skulle.

Är det någon annan än jag här som har problemet att ni kommer på så mycket idéer att ni får svårt att genomföra någon av dom? Jag vet att det låter konstigt, men ibland önskar jag att jag vore mindre kreativ – kanske hade jag fått någonting gjort då. Min käre vän Jens Østgaard påpekade ikväll att vårt skolsystem bara premierar genomförare, inte idégivare, i ett entreprenörssamhälle måste man kunna ta tillvara på dessa också. Vi lär oss att upprepa, imitera, gå på led och hålla i hand, men inte att hitta nya vägar. Efter 25 år vet jag fortfarande inte hur jag ska kanalisera allt det som inte passar in i ramen för vad jag förväntas göra just nu. Vad ska jag ta mig till med mina tankar och idéer?

Är det nån mer än jag här med entreprenörskapsdamp? Går era idéer till spillo för att ni har svårt att sluta komma på nya? Har ni, som jag, dåligt samvete för det?

Med entreprenöriella hälsningar,

Gustaf

Ps. Om någon med riskkapital läser detta… Jag har en enkel, billig lösning på Sveriges akutmottagningars köproblem som inte bara ökar kundnöjdheten, utan även löser arbetsmiljöproblem för läkare och sköterskor. Ring mig (0709-854979) om du är intresserad. Ds.

Entreprenörskap handlar om människor, inte idéer!

/ , / , /

Visst är det fantastiskt med idéer. Jag älskar att sitta och spåna fram nya affärsidéer och utveckla välgenomtänkta planer för framtida världsövertagande. Problemet med mig är att jag nästan aldrig genomför dem, det är mycket snack och lite verkstad. Detta är min brist som entreprenör. Förmågan att kunna utveckla idéer är en given del av entreprenörskapandet, men jag skulle vilja påstå att den fått alldeles för stort fokus. Vi glorifierar idéer. Vi höjer till skyarna de "unika" affärsidéer som förändrat världen. Det verkar som att hela entreprenörskapsvärlden snurrar runt radikala nytänkanden! Människorna bakom får ta baksätet, medan deras idéer höjs till skyarna. Samtidigt kan du fråga vilken VC som helst: man satsar hellre på en fantastisk person med en halvtaskig idé, än en halvtaskig person med en fantastisk idé – ingen tvekan om saken!

Idag finns det ett hel bunt affärsidétävlingar i Sverige. I göteborg avgjordes häromveckan Venture Cups affärsidétävling och även om jag helhjärtat stöder detta fantastiska arrangemang så vill jag fortfarande ställa frågan om man inte någonstans bland över 300 bidrag och 1500 sidor tappar bort människorna bakom? Inte för att jag tror att Venture Cup brukar hitta fel: den enda pristagaren jag känner personligen, klätterskogstjejen Tamara Chistmann, har drivkraft nog så att det skulle räcka till halva västsverige.

I USA har man affärsplanstävlingar tagit steget längre. Där har varje business school med självrespekt inte bara en egen affärsplanstävling, utan också ett "business plan team". Precis som många colleges har "debate teams" och "math teams" har man idag en grupp studenter vars uppgift är att åka landet runt och tävla i att skriva och presentera affärsplaner i skolans namn. Vissa av dessa företagsidéerna har inte ens syftet att någon gång realiseras, utan existerar bara för pappersexcercisens skull. Jag vet inte vad ni känner, men jag tycker detta har förbannat lite att göra med riktigt entreprenörskap.

Detta är väl på ett sätt bakgrunden till Entreprenörsjaktens hela grundidé. Entreprenörsjakten är ingen idétävling, utan en talangjakt – en tävling för människor. Syftet är att lyfta fram de egenskaper, kunskaper och färdigheter som krävs för att lyckas. Entreprenörskap handlar om kreativitet, drivkraft och arbetsglädje, entreprenörskap handlar om att våga! Jag vill visa att att det är entreprenören som är kärnan i entreprenörskapet och fånga denna gnista som finns hos dessa människor! Det är sådana vi måste skapa fler av i framtida generationer!

Ha nu en grymt God Jul och se till att ta hand om nära och kära. Vi hörs snart igen.

Med entreprenöriella hälsningar,

Gustaf Josefsson